Vi åkte ner till Linda för att ta med oss Troya ut på vår första prommenad i eftermiddag. Victoria var full av förväntan, hon har väntat länge på detta. När vi kommer dit så får vi ge henne godis och prata lite. Efter en stund tar Linda fram kopplet och vi ska bege oss ut i snöyran. Troya ser lite tveksam ut men följer ändå med oss ut. Men vi kommer inte så långt, efter tio meter sätter sej Troya ner och tittar på mej med en blick som säger: "Nejdu, detta har jag absolut ingen lust med!!" Men faktiskt, tillslut orkar vi locka henne med oss, med lite godis och puffning i rumpan. Vi går väl sådär hundra meter, med många stopp och bedjade blickar. Efter detta har hon fått nog, Troya vill nu vekligen visa vem det är som bestämmer. Hon sätter sej inte nu, hon lägger sej!! Helt omöjligt att få henne att gå vidare. Vi ger upp och vänder om. Vad gör Troya då tror ni? Jo, hon skuttar fram! Stolt och glad över att ha vunnit kampen. Vi gör som hon vill, går in och myser en stund istället.
Ska bli spännande och se om hon vill med oss imorgon.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar